BLOMSTERMANDALA-WORKSHOP MED INFLUENCERS OF SWEDEN
Hanna Wendelbo
Att få umgås med ett gäng inspirerande människor på en galet vacker plats och sedan toppa det med både ny kunskap och tillammans göra saker man tycker är superkul, det låter som rena drömmen, eller hur? När jag var på Workation med nätverket Influencers of Sweden på unconference i Åre i början på februari så var det precis så det var, då jag fick möjlighet att inspirera med en blomstermandala-workshop!
Unconference, vad är det då? Jo, det är en konferens där deltagarna själva skapar innehållet, genom att dela med sig av ett case eller kunskap. I det här gänget med trettio skarpa digitala entreprenörer fanns det mycket lärdom att hämta och ta del av. Jag ville bidra genom att göra en blomstermandala-workshop och boosta kreativiteten. Vi fick möjlighet att vara i Yogasalen på Åre Holiday Club som är en av de vackraste träningslokaler jag har upplevt med stora fönster med utsikt över hela Åresjön. Kika in här hos Jacqueline Wester som tog underbara bilder denna morgon på lokalen.
Jag hade förberett genom att ta med mig svarta bomullstyger, vilket är det optimala underlaget om man vill ta dramatiska bilder på sitt blomsterpill, där färgerna verkligen poppar. Urvalet av blommor begränsades till det den lokala Ica-butiken hade att erbjuda, men det var oväntat bra då jag hittade flertalet olika FairTrade-märkta blomsterbuntar. Prärieklockor, Nejlikor, Krysantemum och de gröna bladen från pistage blev vårt material.
Det kan vara lite läskigt, nästan obehagligt när man plockar på sig en liten bukett med blommor som man sedan synar för att bryta ner till minsta detalj. Just det där att ha en vacker perfekt blomma framför sig som man brutalt börjar plocka sönder kan upplevas som lite galet första gången, kanske till och med lite förbjudet. Men när väl dekonstruktions-fasen har satt in tar fascinationen vid över vad man kan hitta i den lilla växten, och med just denna bubblande fascination tar man sedan sig an uppgiften och lägger ut blombladen på det svarta tyget.
Första momentet kan vara att prova att lägga en symmetrisk bild av bladen, där man får anstränga sig att hitta lika blad som ska paras ihop i en mönsterbild centrerat runt en axel. Mycket av inspirationen kommer av blommorna man jobbar med. Nejlikor är en oväntad favorit då de oftast har en skarp färg som är den man ser på blomman, men när man rycker loss blombladen från sitt fäste så är de ljusa ner till. De är liksom naturligt fadade, nästan som om de är doppade i akvarellfärg!
Andra momentet, efter att man har provat att lägga sin första cirkulära symmetriska mandala, är att bara lägga en halv bild. Därefter tar man en bild på sitt motiv och provar att lägga in den i spegelappar med mobilen. Då blir bilderna perfekt symmetriska och man kan leka med dem på andra sätt. Just att spegla en mönsterbild är något jag jobbar med mycket som mönsterdesigner, det är ett klassikt sätt att bygga upp mönsterrapporter på. Medaljongtapeter är ett perfekt exempel på en speglad mönsterbild.
Under hela workshopen uppmuntras deltagarna att ta bilder på det bilder som växer fram. Det kan ofta vara så att den distansen som bildskärmen ger till sitt egna görande är positivt, man ser helt enkelt sin bild på ett annat sätt, oftast med ett stort mått av välbefinnande. Jag anade att den här gruppen skulle vara extremt kreativa och konstnärliga i sitt skapande, då alla på ett eller annat sätt jobbar visuellt, men att det skulle bli så vansinnigt mycket vackert som fyllde rummet kom som en överväldigande överraskning. Kunde inte hjälpa att mina kinder började blossa och jag kände mig otroligt stolt över att få förmedla och introducera dessa kreatörer i blombladens förlovade land!
Att ge sig själv denna stund, som blomsterpill innebär, är en övning i att vara i nuet och bara fokusera på textur, form och färg på kompositionen som landar framför skaparen. Det blir som en mindfullnessövning i sig. Emilia Westerström, som var med i workshopen tänker så fint om dessa saker, hur tillsynes meningslösa saker kan ha en ganska stor betydelse...
När vi var klara med våra blomstermandalas samlade vi de finfördelade blommorna på det stora svarta tygstycket. I vanliga fall när jag är färdig med mitt blomterpill tar jag tygstycket med blombladen och sveper ut dem i trädgården där de snabbt förmultnar och blir näring till nya blommor i trägården. Jag gillar förgängligheten i skapandet, det blir ganska kravlöst skapande på det sättet. Någon föreslog att jag skulle göra samma sak här, svepa ut blombladen över Åresjöns is. Sagt och gjort det gjorde jag. Visst blev det ett magiskt och poetiskt uttryck när blombladen la sig tillrätta i den orörda vita snön med de blånande bergen i fjärran?