ATT SÅ SOMMARBLOMMOR-SÅ HÄR GÖR JAG!

INLÄGGET PRESENTERAS I SAMARBETE MED HASSELFORS GARDEN

Det finns få saker som är så underbara som att under den varmare årstiden stiga rakt ut i sin trädgård eller balkong och plocka med sig in ett vackert fång med blommor. Och vet du vad, det är faktiskt inte speciellt svårt att odla sommarblommor, mycket enklare än grönsaker i alla fall! Här berättar jag hur jag gör när jag sår fröerna som ska växa sig till plantor under våren och sedan leverera blommor fram tills frosten kommer.

Cosmea Collarette White

Rosenskära, vallmokapslar och jätteverbena

Alla blommor börjar med det lilla fröet som hamnar i jorden, vattnas på och som sedan känner värmen och ljuset och börjar gro och sträcka på sig. Jag förodlar de flesta av mina sommarblommor, dvs de plantor som jag sår frön av på våren och som sedan blommar under en sommar för att sedan vissna ner till hösten. Dessa blommor kallas även för annueller eftersom de är ettåriga. Vackra snittblommor kan även komma från perenner som tex pioner, dvs växter som är fleråriga och återkommer på samma växtplats år efter år.

I mitten dahlian Café Au Lait tillsammans med vädd, luktärter, aster och dubbel rosenskära.

Anledningarna till att jag förodlar mina växter är två. Dels kan jag tjuvstarta säsongen en aning tidigare genom att ha stora plantor att plantera ut när frosten är över och dels är plantorna så pass stora att inte mördarsniglarna kalasar i sig allt på en gång. Större och strakare plantor står emot allehanda sorts skadedjur.

Olika blommor sås vid olika tillfällen. När man sår dem beror dels på hur lång utvecklingstid de har men även på hur pass frostkänsliga de är. Jag bor i odlingszon 1, här är vintrarna milda och sommaren varm. Dessutom har jag ett växthus, ett ouppvärmt sådant i och för sig, men det hjälper mig ändå att komma igång tidigare med sådderna på våren. Jag har haft växthuset i några säsonger nu, men innan jag hade det gjorde jag precis likadant som jag beskriver nedan, med den skillnaden att vår matsal var en djungel under april och maj, innan alla plantorna kunde planteras utomhus i sina rabatter. Men om man är en aningen modestare blomsterodlare än vad jag är, så kan man klara sig gott utan växthus!

I januari sår jag tex penséer, som tål ett par frostgrader när plantan har kommit upp och därför kan få komma igång tidigt på säsongen. Men jag sår även jätteverbena i januari av den anledningen att den blomman har så lång utvecklingstid. Om jätteverbena-fröerna kommer i jorden för sent så hinner den inte blomma under den korta säsong som vi har i Sverige. Om du undrar när dina frön ska i jorden, kika på fröpåsen, där står oftast all information man behöver för att lyckas med sina odlingar.

Jag har många favoriter som jag bara måste odla varje år. Blåklint, rosenskära, aster, vädd, lejongap, slöjsilja, vallmo och ringblomma är sådan för att nämna några. Listan på favoriter är oändligt lång och det kan man nog förstå när man tar sig en titt i min frölåda där jag förvarar alla mina fröer. Om du vill ha tips på fem blommor som är perfekta för nybörjaren så tipsar jag HÄR.

En av de absolut viktigaste sakerna när man drar upp blommor från frön är att jorden är av bästa kvalité. När det gäller jorden så är det så krasst att man får det man betalar för. Och oftast har fröna kostat en slant och det tar tid att driva på dem så därför kompromissar jag aldrig med kvalitén på jorden. Sedan flera år tillbaka använder jag mig av Hasselfors Gardens P-jord och S-jord när jag driver upp mina sommarblommor. P-jorden är en mer gödslad planteringsjord medan S-jorden är en mager såjord, båda av professionell kvalitet som man verkligen kan lita på.

Flera olika sorters rosenskära, cosmea collarette phsyke white, double click rose bonbon och double click raspberry bonbon.

SÅ HÄR GÖR JAG NÄR JAG SÅR:

Jag använder mig av gamla vindruvsaskar för flera av mina sådder. De är helt perfekt i sin storlek och med locket på så fungerar de som alldeles ypperliga minidrivhus. Dessutom går de att återanvända år efter år!

1. Jag börjar med att ta ut en lämplig mängd av P-jorden ur den stora säcken för de minidrivhus av vindruvskaskar som jag ska så. Jorden finfördelar jag med händerna för att den inte ska ha några klumpar någonstans och skakar ner i asken så att den är fylld till ungefär 3/4 med P-jord. Jag placerar askarna i varandra så att jorden trycks till en aning och ytan blir slät. Därefter vattnar jag igenom asken ordentligt för att sedan låta dem stå och rinna av en aning.

2. Ovanpå P-jorden lägger jag ett tunt lager med S-jord, kanske en luftig centimeter hög och plattar därefter till ytan. I och med att den underliggande jorden är helt genomvattnad så dras lagom mängd med vatten upp i skiktet som jag senare strör ut fröerna på. Försiktigt trycker jag fast dem mot jordytan och strösslar över ett tunt lager med S-jord. Hur tjockt det täcket är beror på vilka frön jag sår. Om det står på fröpåsen att ett frö är ljusgroende är det viktigt att det inte täcks med jord.

3. Att märka upp sådderna är en av de viktigaste sakerna i hela jobbet. På den lilla etiketten skriver jag namnet på vad jag sått, och om jag har flera olika sorter av samma blomma är det viktigt att jag även skriver ut sortnamnet. Dessutom skriver jag datum på både etikett och fröpåse för att veta när jag har sått och dessutom ha en uppfattning till nästa år om jag sådde i rätt tid.

4. För att fröerna ska gro behöver de värme. Vanligtvis sätter jag vindruvsaskarna på en bricka (skoskydd från Ikea, perfekt för ändamålet!) på golvvärmen i matsalen, men dessvärre har jag upptäckt att jag har fått någon mer i hushållet som är väldigt intresserad av mina jordfyllda plastlådor. Så för att inte Sammie ska skapa totalt kaos har jag införskaffat värmemattor som jag lägger på ett bord och sätter därefter hela brickan där på.

5. Efter ett par dagar eller veckor börjar fröerna att gro. Vissa frön behöver bara ett par dagar för att kika upp, medan andra frön kan ta flera veckor på sig innan de kikar upp! Oftast hittar du även den informationen på fröpåsen. När små plantor börjar visa sig och de första lilla bladparet, kallade hjärtblad, har utvecklats är det dags att sätta sådden svalare, men samtidigt öka på med solljus. Dessutom kan det vara bra att lossa taket i det lilla växthuset och stötta upp så att det inte blir för fuktigt och de små späda skotten börjar mögla eller gå under av fukten. Om man är väldigt tidig med sin frösådd räcker inte riktigt dagsljuset till för att utveckla präktiga plantor utan oftast drar de i väg och blir lite väl gängliga. För flera sorter, så som rosenskära och solros gör inte det så mycket, utan de kan man plantera ner, dvs plantera djupare i nästa kruka när det är dags. Förra året började jag testa mig fram lite med extra belysning och det gjorde de tidiga plantorna riktigt fina. Nu har jag inte så stor yta med extra belysning utan vissa plantor hamnar under lysrör medan andra får hålla tillgodo med det ljus som kommer naturligt in på fönsterbrädet.

6. Nu får det stå och växa till i vindruvskaskarna. I och med att översta lagret är den magra luckra S-jorden där fröerna får utvecklas den första tiden och sedan kommer rötterna ner till den mer matiga och energirika P-jorden. Hasselfors Gardens P-jord är medium gödslad med mineralgödsel som är lättillgängligt för att plantorna skall rota och växa till sig på bästa vis. Därför så behöver man faktiskt inte ha så himla bråttom sedan med omskolning, dvs att förflytta plantorna till egna krukor, så på så sätt sparar man in både lite tid och utrymme genom detta.

7. Jag försöker alltid vattna på brickan som askarna står på och inte direkt på jorden ovanifrån för att rötterna ska söka sig ner efter vattnet och på så sätt utveckla djupare rötter. När det sedan börjar bli trångt i asken är det dags att omskola plantorna till en egen liten kruka fylld med P-jord, men det är först om ett par veckor. Till exempel om jag sår i mitten på mars så gör jag första omskolningen i slutet på april på ett ungefär.

När är det dags att så?

Ja, det beror ju såklart var i landet man bor. Det avgörande för hela sådden är att man har något sånär koll på när frostrisken är över. Förra våren kom en frostknäpp i början på maj och ödelade stora delar av det jag hade chansat med att plantera ut i rabatterna, det misstaget ska jag inte göra om igen. I mitten på maj är det lagom för mig att plantera ut, inte före dess. 

De flesta sommarblommorna börjar jag att så i mitten på mars, då har ljuset kommit tillbaka så pass mycket att det inte behövs extra belysning och plantorna hinner inte växa sig för långa och rangliga innan det är dags att plantera ut dem i rabatterna. Tiden fram till dess använder jag till att drömma om olika sommarblomsbuketter och klicka hem härliga fröer!

Rosenskära, solrosor, sommardahlia och zinnia. Alla lättodlade och perfekta för nybörjaren!

Jag hoppas innerligt detta inlägg ska inpirera dit till att så fröer till dina egna snittblommor. Känslan att ha trägården full med blommor är obetalbar, jag känner mig så rik. Och det bästa av allt att det inte bara jag som njuter av blomsterprakten utan alla bin och humlor gillar det lika mycket som jag gör! Genom att odla sommarblommor i din trädgård gör du faktiskt en miljöinsats, genom att du främjar den biologiska mångfalden. Hurra för det med!

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min samarbetspartner Hasselfors Garden som möjliggör för mig att göra genomarbetade och fullmatade blogginlägg som detta, jag kan lova att fler kommer under året och jag hoppas att du vill hänga med!

Må gott!

// Hanna

P.S Om du upplever det här blogginlägget som inspirerande och läsvärt får du gärna klicka i “like” nedan, då vet jag vad du gillar och jag ska skriva mer om! D.S