MINA BÄSTA DAHLIOR 2020

I kalendern står det oktober, och frosten har börjat göra små påhälsningar i trädgården. Men medan dahliorna prunkade som härligast tog jag tillfället i akt och inventerade årets bästa dahlior. Oj, så många favoriter i år! De viktigaste kriterierna för mig för att det ska vara en odlingsvärd dahlia är att knölen blommar rikligt, i en färg jag gillar och långa stjälkar som gör sig bra i buketter.

I våras gjorde jag en helt ny rabatt, rakt i gräsmattan där jag bara planterade dahlior. Det blev verkligen ett lyckokast att odla dahlior på denna plats i skydd från blåst och med riktigt många soltimmar. Jag byggde bädden av pimpsten, biokol och P-jord, dessutom gödslade jag den med kogödsel på säck någon vecka innan de förodlade dahliorna hamnade i bädden. Jag har under säsongen givetvis kämpat med både mördarsniglar och tvestjärtar, men med hjälp av fällor har det funkat fantastiskt bra att odla här.

Under säsongen har jag gödslat med hönsgödsel på säck, men nästa år ska jag testa att gödsla med det mina trädgårdshöns delar med sig av.

Jag har väldigt många dahliaknölar så det är bara en bråkdel av dahliorna som fick plats i den här bädden. Många dahlior får bo tillsammans med andra blommor, både perenner och ettåringar i andra blomsterbäddar runt om i trädgården. Men just den här rabatten ville jag skulle vara som ett blickfång och planerade noga för vilka sorter som skulle finnas just här. Och jag måste säga att jag blev så nöjd med den samling av dahlior som fick samsas här!

I detta blogginlägg berättar jag lite om några av årets favoritdahlior, inte nödvändigtvis alla har växt i just den här rabatten. Det där med färgåtergivning är också svårt, den kvällen jag fotade mina dahlior brann himlen i ett mjukt rosa ljus och regnet hängde i luften. Googla namnet på dahliorna för att få flera olika bilder på samma sort om du är ute efter en helt specifik kulör till dina odlingar.

Pompondahlia Snowflake

Jag år oerhört förtjust i de små pompondahliorna som är som små bollar i rabatten. Den här vita, Snowflake, har ganska korta stjälkar, men är helt ljuvlig att använda i mindre buketter och arrangemang.

Láncresse, vit dekorativ dahlia

Den vita dekorativa dahlian l’ancresse har varit helt fantastiskt i år. Den har blommat rikligt på långa stadiga stjälkar. Blomman är dessutom helt lagom för stjälken och den står mycket fint i buketter. I slutet på säsongen har jag märkt att vissa av blommorna får en svagt rosatonad mitt, och det är så vackert! Producerat massvis med blommor!

Stolze von Berlin

Den rosa bolldahlian Stolze von Berlin har en perfekt rosa ton, men har dessvärre i år haft lite för klena stjälkar. Den är lite lägre än de andra plantorna, så jag tror inte att den fick helt perfekta omständigheter för att utvecklas på bästa sätt. Nästa år ska den få lite bättre plats för sig själv där den får mer sol på sig.

Jowey Mirella

För att få djupet i färgskalan i rabatten ville jag har en riktigt mörkröd dahlia. Jowey Mirella, som är en bolldahlia, men där varje lite blad längst ut har som ett litet snitt i sig har varit helt underbar. Flera gånger har jag trott att en ny sort har dykt upp när lila blommor har kommit, men jag antar att den ser ut så innan den helt har mognat.

Jowey Linda

Jag är som det märks väldigt förtjust i de dahlior som börjar med Jowey i sitt namn, borde ta reda på vem eller vad denna Jowey är. Men Jowey Linda, bolldahlian med aprikos-orange blommor på mörka stjälkar har även den blivit en favorit i år. Under högsäsong blir den mer aprikos-orange men nu senare på säsongen blir blommora lite mer gula. Ljuvliga oavsett!

Jomanda

Jomanda

Det har under säsong varit otroligt svårt att skilja blommorna från Jomanda, Cornel Bronze och Jowey Linda från varandra, Plantorna väver liksom in i varandra i rabatten, turligt nog har jag märkt upp varje knöl så att jag ska veta med säkerhet vilken det är. Jomanda är även den underbar, bolldahlian har en rost-orange kulör och växer på långa mörka stjälkar. Har varit mycket produktiv här hos mig i år.

Här har jag valt ut blommor från både Jomanda och Jowey Linda för att visa hur förvillande lika de kan vara.

Orange Fubuki

Orange Fubuki sägs vara en kaktusdahlia, men jag tycker nog mer att det känns som en dekorativ dahlia i lagom storlek för buketter. Den har faktiskt varit helt fantastisk med sina orange blommor som kan skifta i både rött, lila och lite gult.

Jowey Winnie

Jowey Winnie var förra årets absoluta favorit och ja, den vill jag inte vara utan! Blommorna är rosa/varmlila och skiftar senare i lite gult. Det är ett otroligt djup i den här dahlian och den är verkligen en trotjänare i buketter.

Dahliafång plockat i oktober. Kombinerad med rosenskära och luktärt.

Ingen dahliarabatt är dock fulländad utan att några riktiga primadonnor tar plats. Cafe Au Lait är självklar, med sina mildaprikosa blommor. Årets verkliga favorit har varit Penhill Watermelon, som just påminner om färgen på en riktigt mogen härlig vattenmelon. Nackdelen med dessa underbara tallriksdahlior är att de inte håller lika länge i vasen som bolldahliorna gör.

Penhill Watermelon

Jowe Winnie

Jowey Linda

Den vita stora dahlia är Snowstorm, den blektrosa är Cafe Au lait och den mjukt terracotta färgade är Penhill Watermelon.

När ska man gräva upp sina dahliaknölar då?

Jo, jag väntar tills det har varit ett par nätter med frost och plantan ligger som en grönt spöke av slajm. Då grepar jag försiktigt upp dem ur jorden, jag håller noga kolla på alla namnlappar som är fästa längst ner vid stammarna. De vill jag verkligen inte att ska komma bort.

Jag låter sedan knölarna ligga och torka ett par dagar, oftast funkar det fint i växthuset om inte nätter blir för kalla, eller så tar jag in dem inomhus och lägger på tidningspapper. Jag skakar av den värsta jorden, men tvättar inte på något sätt dem rena, upplever att jorden hjälper till att hålla kvar fukten i knölen. Om jag har många knölar av samma sort samlar jag dem i plastback, med genomsläppliga hål i, bottnar först med tidningspapper och fyller upp med träull som håller knölarna i schack. Om jag bara har en knöl av en sort så lägger jag den i en köksavfallpåse. Samtliga knölar sveps sedan mycket slarvigt in i plast (det får inte bli för tätt, då möglar dahliaknölarna) och sveper om en filt. Jag förvarar mina dahliaknölar i vårt ouppvärmda förråd så minustemperaturer är farliga där, men oftast går det mycket bra att vinterförvara så här.

Vill du veta mer om hur jag gör när jag väcker mina dahlior på våren så klicka in HÄR.

Hoppas att detta blogginlägg kan vara dig till hjälp när det snart att börja planera upp nästa års härliga odlingar! Klicka gärna i en “like” nedan om du gillar

Ha det fint!

// Hanna