FÖRODLA DAHLIA-SÅ HÄR GÖR JAG

I veckan tittade jag till mina dahlior och kunde konstatera att det äntligen var dags att väcka upp dem från sin vintervila. I och med att säsongen har varit så mild så startar jag lite tidigare än vanligt, jag kan inte vänta längre på att få känna jord under naglarna!

Vanligtvis brukar det vara lagom att dra igång odlingen i slutet på mars, början på april här hos mig i odlingszon 1, med tillgång till ett kallväxthus. Förra årets knölar har jag förvarat väl inpackade i ett ouppvärmt förråd. Det är inte den optimala platsen då det inte är isolerat så det kan bli minusgrader och frysa på ganska bra där inne om det blir en riktigt vargavinter. Vill du veta mer om vinterförvaringen så kan du läsa om det HÄR.

Harplinge Blomsterodling

Dahlior är faktiskt ganska lättodlade om man ger dem rätt förutsättningar i form av ett relativt soligt och läigt ställe i sin trädgård eller i stora krukor. Jag odlar en del av dem på friland i välgödslade rabatter medan en del har jag i krukor på altanen. Oavsett hur man odlar dem så ska man vara noga med vattning och inte vara rädd för att tillföra massa go näring under säsongen, de kommer belöna dig med riklig blomning ända fram tills frosten kommer och tar dem.

I år har jag, trots löfte till mig själv att inte skaffa fler knölar, införskaffat några nya sorter (jag lovade mig själv samma sak förra året och det gick inte att hålla sig då heller…) Jag kan liksom inte hjälpa det, dahlior är fantastiska som snittblommor i alla olika sorters buketter!

Jag förodlar alla mina dahlior av den anledningen att annars hinner mördarsniglarna före mig och käkar upp de späda små skotten utan tanke på hur mycket jag älskar att omge mig med ett blomsterhav av dahlior! Om ja planterar ut dem i rabatterna när de har kommit upp en aning är inte de stadiga stammarna lika läcker föda för mördarsniglarna. Dessutom brukar jag strössla på snigelfritt runt om kring och då brukar det går riktgt bra!

När jag kikar på dahliorna är det viktigt att varje enskild knöl har ett öga. Hur detta öga ser ut kan man lättast förklara med hur de ögon ser ut på en potatis som får ligga för länge på våren och börjar skicka ut sina långa vita masklinkande skott. På flera av dahliaknölarna ser det bara ut som en liten antydan till öga, men med värmen börjar de vakna. Jag tror att jag har läst någonstans att det är värmen, framför ljuset som får dahliorna till att börja vakna.

När jag tar fram dahliaknölarna ur förvaring eller ur nyinköpt förpackning så doppar jag dem i ljummet vatten, jag vet att min farmor gjorde så när jag var liten och därför gör jag samma. Jag kan tro att man gör det för att tillföra lite fukt till knölen och berätta för den att nu är det dags att komma igång. Därefter väljer jag en kruka som passar för knölens storlek och fyller den med planteringsjord av yrkesodlarkvalité

Knölen planterar jag inte alltför djupt, kanske att den kommer ca 5-10 cm under jordytan. Jag vattnar ingenting vid detta tillfälle (eller oerhört lite i alla fall) och tar in dem inomhus och placerar på golvvärmen på skobrickor inköpta på Ikea. Värmen från golvvärmen gör att de vaknar och börjar gro och spira. Först när det har börjat komma upp stjälkar med gröna blad börjar jag vattna. Några krukor brukar visa blad efter bara någon vecka, medan andra kan dröja mycket längre. 

När blad väl har kommit upp behöver plantan mycket ljus för att de inte ska dra iväg och bli för rangliga. Oftast vågar jag flytta krukorna ut till växthuset, där det är svalt och mycket ljus. Blir det minusgrader måste jag passa med att antingen flytta in dem eller bädda över dem med väv eller till och med filtar, beroende på hur lågt temperaturen sjunker. Plantorna blir robusta och fina när de får stå där i ljuset och växa till sig. När risken för nattfrost är över planterar jag ut dahliorna i sina rabatter och krukor. 

Vet du om att du kan toppa dina dahlior om de drar iväg för långt? Toppskottet som du klipper av kan du rota som en stickling. Kanske kommer det inte att blomma denna sommar, men till hösten gräver du upp knölen och har en ny planta till nästa säsong!

Dahliaodling hos Harplinge Blomsterodling, hur ljuvligt?

Dahlior har en viss tendens att bli höga och därmed känsliga för vind. Jag brukar staga upp dem med bambukäppar i planteringen. Och så klart att plocka av dem i massor! 

Om du vill veta mer om hur jag planterar dahlior i krukor, hur jag sköter dem när de blommar och oskadliggör skaldjur som ger sig på mina blommor så vill jag tipsa om mer läsning här: “Älskade dahlia-mina bästa skötselråd”.

Dahlior är verkligen så odlingsvärda och det finns så många olika sorter. Min favorit förra året var Jowie Winnie, i år hoppas jag på att stifta bekantskap med Cornel Bronze!

Kram // Hanna

P.S Om du gillade det här blogginlägget får du gärna klicka i “like” nedan, då vet jag vad du gillar och skriva mer om det! Tack för hjälpen! D.S

TULPANER I HÖNSNÄT-SÅ FINT BLIR DET!

Det finns ju knappast något mer uppiggande så här års än svenskodlade tulpaner, de ger mig en riktigt energikick så här års. Här bjussar jag på mina bästa tips och tricks när det gäller att göra härliga stickarrangemang i det mer miljövänliga alternativet hönsnät!

Jag tycker det är härligt att göra uppsättningar med tulpaner som är så svulstiga att de nästan ser ut att trilla ur sin skål, då tycker jag att tulpanen verkligen kommer till sin rätt. Kärlet är en soppskål som jag hittade på en promenad i bergen utanför Nice när jag besökte Villa Juli, en lite osannolik historia som du kan läsa mer om HÄR. Växtmaterialet jag använder mig av är såklart svenskodlade tulpaner av bästa kvalité. Ta för vana när du köper tulpaner att titta efter märket “Svenskt Sigill” då vet du att ditt knippe kommer från en svensk odlare som värmer sitt växthus med fossilfritt bränsle och har en ansvarsfull och kvalitetssäkrad produktion.

Till ett arrangemang i den här storleken behöver jag ungefär 20 stycken riktigt fina tulpaner som jag köper i den lokala blomsterhandeln. Till detta använder jag även kvistar av olika slag som jag har plockat i trädgården och drivit på en aning. Kvistar som är fina att plocka in är tex vinbär (luktar så gott!), körsbär, syren, forsythia eller kornell. Dessutom klipper jag av lite murgröna eller något annat som är vintergrönt och som fyller bra.

Verktygen jag har god användning av är en bra och vass sekatör, ståltråd, en blomsterkniv till att skära tulpanens stjälkar med och en avbitare som jag kan klippa hönsnätet med.

Hönsnätet måttar jag och klipper av en lämplig bit och viker ihop till en boll som fyller skålens hela volym. Trixet med att få till ett vackert arrangemang är att ge varje stjälk möjlighet till minst tre stödpunkter, därför formar jag bollen som i olika lager. I en skål som denna kan det vara lite svårt i början med balansen och därför fixerar jag nätet med några bitar genomskinlig tejp. Om det är en skål som har en ojämn kant använder jag lite av ståltråden för att få hönsnätet på plats. Det fiffiga med hönsnät är att har man bara gjort en form till skålen går denna att återanvända gång på gång, till skillnad från när man använder oasis (som består av plast) som stickmassa som är förbrukad efter bara en användning.

När nätet är på plats fyller jag botten med vatten, så att inte snittytan på blommorna hinner torka in innan hela arrangemanget är klart. Med vatten från början behöver jag inte bekymra mig för att det tar tid att komponera det hela!

Jag börjar alltid med att sätta kvistarna först, i det här fallet är de ganska så nakna än så länge, men om jag har kvistar med blad på så underlättar det för att hitta hela kompositionen från början, dessutom fungerar grenarna som ett stöd för resterande blommor. Tre grenar börjar jag med och placerar dem som en upp och ned vänd trebening, i olika höjder och lite olika vinklar. Dessa tre markerar volymen som mitt arrangemang kommer att fylla utanför vasen.

När jag har placerat dessa tre första kvistar så fyller jag på med fler som hjälper mig att finna riktning och volym. Därefter tar jag mig an tulpanerna. Jag måttar ordentligt innan jag kapar stjälken och sticker ner den genom hönsnätet. Tulpaner är roliga på så sätt att de inte slutar växa i vasen, så det behöver man ha i åtanke när man komponerar.

Viktig när man gör ett blomsterarrangemang är att man har det i den höjd man ska uppleva det i. Ska blommorna stå på en lite högre hylla, men mot en vägg, försök placera sitt arbetsmaterial i den höjden och ta hänsyn till detta. Om blommorna ska stå på ett lägre soffbord kommer du med alla sannolikhet uppleva buketten lite mer ovanifrån och tänk då på det när du skapar arrangemanget. Böcker är väldigt bra att använda för att få upp höjden på arbetsytan. Därefter fyller jag på med tulpaner, som jag måttar, skär av och sticker i hönsnätet. När alla tulpanerna sitter i hönsnätet fyller jag på med några kortare kvistar och murgröna. Murgrönans främsta funktion är att dölja hönsnätet, men adderar även ett djup med sin mörkare färgton.

Häpp! Så här blev det färdiga arrangemanget med tulpaner i hönsnät. Tulpanerna kommer att växa och kanske sträcka på sig en aning och jag kan tro att den här kommer vara som vackrast om några dagar när den börjar närma sig förfall. Tulpaner är en blomma som är orimligt vacker i alla sina stadier, tycker jag!

Här är ytterligare ett exempel på stickarrangemang med tulpaner i hönsnät, men här i en mindre skål. Jag kan inte låta bli att gilla det nästan lite dekadenta uttrycket på uppsättningen. Kanske måste jag sätta mig ner och måla av det imorgon, det blir lätt så med så inspirerande blomster!

// Hanna

P.S Om du uppskattade att jag delade med mig av hur jag gör tulpaner i hönsnät får du gärna klicka i en “like” nedan. Då vet jag vad du gillar att få veta mer om och kan skriva mer om det! D.S

FEM FINA KVISTAR ATT DRIVA I BLAD OCH BLOM

Så här års är längtan efter våren nästan outhärdlig. I mina fönster står miniväxthus med tidiga frösådder av chili, penséer och jätteverbena och växer till sig, men utanför är det grått, rått och kallt. Marken är frusen, så det går inte heller att ordna med något utomhus. Men en sak man kan göra för att tina upp ett fruset odlarhjärta är att ta in kvistar av olika sorter och driva i blom och blad. Här är mina topp 5 favoriter just nu:

FORSYTHIA

Denna gula blomma kan var den enklaste av alla att få till att blomma inomhus. Sprider vårkänslor så det riktig spritter om det med sina solgula blommor. Denna obetydliga buske är vanlig i äldre trädgårdar, kanske kan du be din granne om en kvist om du inte själv har?

PRYDNADSKÖRSBÄR

Jag har aldrig ångrat att vi för två år sedan planterade två stora välväxta exemplar av prydnadskörsbär, Prunus Accolade, i trädgården. När de blommar bjuder de på sådan skönhet att hjärtat nästan hoppar ur bröstet på mig. De kan vara lite kinkiga att driva upp inomhus, men om man byter vatten på dem var tredje dag och då passar på att duscha kvistarna under kranen och ge dem en ny snittyta så brukar de belöna rikligt med de vackraste blommor.

SVARTA VINBÄR

De underbara gröna bladen som vecklar ut sig på svarta vinbärskvistar vill jag inte vara utan så här års. Lukten från dem är helt magisk och bladen är extremt dekorativa. En annan fiffig sak med svarta vinbär är att de gärna sätter rötter, så när jorden börjar bli varm ute kan man plantera en ny fin planta.

SYREN

Ytterligare en växt som jag egentligen mest tar in för de vackra bladen. Det är helt otroligt att se hur mycket blad som gömmer sig i de hårda knopparna. När syrenbladen vecklar ut sig känns det nästan som trolleri. Ibland bildas det även små blomknoppar och det har faktiskt hänt att jag lyckats trolla fram små miniblommor på dem med!

VILDA KÖRSBÄR

Jag brukar prova olika sorters körsbärskvist-varianter, så som körsbär, klarbär, moreller och alla är verkligen lika söta. Dessa blommor står sig inte så länge, men är inte alls så svåra att driva upp i blom som prydnadskörsbären är kan jag uppleva.

Visst får man en härlig förnimmelse om vad som komma skall? Våren står där och väntar på oss runt hörnet, men jag lånar lite av den redan nu.

Jag provar även att driva slån, äpple, vanliga körsbär, blåbär, ginst och rododendron i blom. Blir så lycklig över blommor och blader som naturen bjuder på, helt gratis!

/Hanna Wendelbo